Shiit vad bra kondition jag har börjat få! Om jag får säga det själv. Jag sprang 40 minuter på löpbandet på 9,5km/h, vilket ändå är rätt så bra tempo och jag tyckte inte ens det var särskilt jobbigt. Riktigt stolt över mig själv faktiskt! Jag har alltid haft väldigt svårt för konditionsträning tidigare, men nu känns det äntligen som att jag kommit över det där jobbiga och att löpningen börjat bli kul, vilket känns otroligt motiverande och roligt! Efter att jag kom hem från gymmet så har jag suttit och kollat runt på internet efter lite nytt till hemmet. När allt julpynt försvann så kändes det så tomt och trist här hemma, men så har det varit så mycket som hänt den sista tiden att jag inte har hunnit köpa något nytt för att fylla ut alla tomrum. Men nu kände jag mig plötsligt inspirerad och tänkte därför dela med mig lite av vad jag har köpt hem till oss.

Kandelaber - HÄR , Pläd - HÄR , Vaser - HÄR , Kudde - HÄR , Fjäderprydnad - HÄR

Spegel - HÄR , Lampor - HÄR , Klocka - HÄR

Jag har fastnat för guldiga detaljer till mörka möbler och för att inte få det för dystert så är det snyggt att bryta av med en färgklick och vad kan passa bättre än en kudde från Carolina Gynning? Så snyggt! Nu ska jag slänga i mig lite lunch och sen åka och hämta mina goingar på förskolan. Kram, kram S

Inlägget innehåller Adlinks

Godmorgon,

Idag vaknade jag med lite smått ångest och en extrem åldersnoja. Jag är "bara" 28 år, men känner mig som 40. Åldern har aldrig varit något jag funderat över tidigare, men efter att jag började i mitt nya jobb så har jag fått väldigt många unga kollegor vilket har fått mig att känna mig lite extra gammal.

I och med åldersnojan så har jag blivit sugen på en förändring. Mitt hår växer som ogräs och jag har alltid varit väldigt glad över mitt långa hår, men på sista tiden så har jag varit väldigt sugen på att klippa mig kort. Helst skulle jag vilja klippa till axlarna eller kanske till och med ännu kortare. Jag tror faktiskt att det hade kunnat vara rätt så fint, men så känner jag mig själv och vet att jag alltid blivit missnöjd när jag gått till frisören, så varför skulle jag bli nöjd denna gången? Tänk om jag ångrar mig och så måste jag vänta flera år innan det växt ut igen. Min man tycker ju dessutom att jag är fin i mitt långa hår och vill helst inte att jag klipper mig, så om jag skulle klippa av håret i alla fall och bli missnöjd så skulle det svida lite extra eftersom min man tyckte att jag skulle behålla mitt långa svall från första början. Kluven är precis vad jag känner mig just nu. Gud så svårt det är att bestämma sig.

I det sista så är det faktiskt inte bara håret jag funderat över att ändra på, utan jag tycker jag är rynkig, otränad och känner mig obekväm i mitt utseende. Jag är sugen på en förändring och förbättring, samtidigt som jag är rädd för att göra någonting som kan förstöra.

När jag var yngre och fick sånna här "utseendes-ryck" så gick jag alltid på impuls och under tonåren så piercade jag tex tungan, tatuerade mig eller färgade håret i någon skarp färg, så som vitt eller knallrött. Allt för att få en drastisk förbättring i hopp om att det skulle hjälpa. Impulsiv tonåring kan man kanske tänka, men även fast jag inte gör lika drastiska åtgärder nu så känner jag ändå samma sak. Så jag vet inte riktigt om "Åldersnoja" är rätt ord då jag inte vet om det är själva åldern det bero på eller om det bara är sån jag är.

Någon som känner igen sig kanske?

Jaja, vi får hoppas att det släpper snart och att jag blir nöjd med mitt utseende utan att behöva ändra på något. Eller så dyker jag upp här på bloggen med kortklippt, blont hår och ansiktet fullsprutat med botox! Vem vet vad som sker? ;)

 

Idag lämnade jag barnen på förskolan så att jag kunde åka och träna på gymmet och handla inför veckan i lugn och ro. Men när jag skulle lämna Filip så hände det en sak (berättar i ett senare inlägg) som gjorde att jag ville hämta honom igen så fort jag var klar. Så idag har vi haft egentid me varandra, pusslat, ritat, lunchat och sitter nu och ser på film på Netflix. Insidan ut heter filmen och är faktiskt rätt så kul! Fler än jag som gillar animerade filmer?

På tal om något annat så var det dags igen för mig att visa er hur det går med min aknebehandling på Isotretinoin och idag har det faktiskt gått hela 6 veckor sen jag började.

Ska jag vara helt ärlig så tycker jag att det går lite segt nu. Det känns som att det står lite still då jag får några finnar här och där och ärren fortfarande är väldigt synliga. Men jag antar att det bara är att fortsätta ta tabletterna dag efter dag och hålla tummarna att det blir bättre med tiden.

När det kommer till biverkningar så kan jag känna av följande:

Huvudvärk, ledvärk, lätt depression, känslig, trötthet, torr på läppar och underarmar.

Alla biverkningarna är överkomliga, men jag känner av dom. Det som gör det lite lättare är att jag vet att jag mår lite konstigt på grund av medicinen vilket gör det hela okej då jag vet att det inte är bistående utan någitb som senare kommer att gå över. Huvudsaken för mig är att aknen försvinner och så länge den gör det så kan jag leva med att vara lite torr och ha ständig huvudvärk för tillfället.

En sak som jag är lite nervös över är hur det ska gå när vi åker på resa i Karibien eftersom jag inte ska vistas i solen. Men jag antar att det är okej så länge som jag smörjer in mig med solskyddsfaktor och har keps/solhatt på mig.

Jaja, vi får hålla tummarna att kommande vecka blir lättare med biverkningarna och att jag får se lite tydligare resultat på mina kinder.

Nu ska jag återgå till film-tittandet med min goa son.

Kram, kram så hörs vi lite senare !