Sömnlös natt fylld av ångest – Susanna Jungblom

Susanna Jungblom

Sömnlös natt fylld av ångest

Godmorgon,

Äntligen är det morgon… Jag trodde aldrig att denna hemska natten skulle ta slut. Igår hände det en sak med magen mitt på dagen, plötsligt sjönk den med ett plask och rumpan på bebisen (eller det jag tror är rumpan) som alltid har legat och tryckt upp mot bröstet åkte ner till mitten på magen och resten av hela magen föll. Det var en rätt så obehaglig och läskig känsla, men samtidigt tog jag det som ett täcken på att magen sjunkit vilket innebär att det inte är länge kvar tills han har lust att komma ut nu. Huvudet känns fixerat och jag har tryck mot blygdbenet så att ibland känns det som att han vill ploppa ut, Men inga värkar än tyvärr.

Senare på kvällen började jag må väldigt konstigt, oroligt och hade ångest till och från. Innan vi skulle lägga oss kändes det som att jag var tvungen att äta någonting eller spy, en väldigt jobbig känsla.. Jag fick i mig lite risifrutti och sen gick vi och la oss.

Oskar vaknar ju alltid varje natt och vill komma över, men för att jag ska få sova så gott som möjligt så går M över till Oskars rum så att jag ska få sova i fred. I natt däremot skulle jag önskat att han låg vid min sida för jag drömde nämligen att förlossningen satte igång och det var en hemsk förlossning som väckte mig så att jag blev fullt klarvaken.

Sen låg jag med en oerhörd ångest, hade ont, kände bebisen sparka i revbenen så det gjorde ont, fick sammandragningar, svettningar och mådde allmänt pyton. Att få en chans att somna om kändes som en omöjlighet och jag kände mig ensam och orolig i min stora säng. 03.00 vaknade jag och försökte vända och vrida på mig till en någorlunda bekväm position och gjorde vad jag kunde för att somna om själv, men ångesten tog över och hjärtat började pumpa på för hårt och jag närmade mig en panikångestattack. Jag har fått det några gånger tidigare i mitt liv och det är hemskt och svårt att ta sig igenom själv så strax efter 04 gick jag över till Oskars rum och hämtade M…

M kom över och la sig hos mig, höll om mig och fick mig lugn. Det kändes så oerhört skönt att ha honom hos mig och även fast jag inte kunde somna om så tog inte ångesten över, utan jag kunde ligga och vila samtidigt som bebisen började hicka i magen. Där låg jag och när jag nästan hade somnat så kommer Oskar…. Han ville hoppa upp i våran säng så jag lyfte upp honom och la han tätt intill mig. Nu var klockan 05.30 och jag hade fortfarande inte sovit någonting sen kl 03. Men när jag hade både M och Oskar hos mig och bebisen i magen låg stilla så somnade jag till slut. I ca en timma för sen ringde klockan 07.00. Dags att gå upp.

Nu känns det som att mina ögon går i kors, jag mår illa och jag har en stark oroskänsla i kroppen. Detta blir en fruktansvärt tuff dag för tyvärr så kan jag inte bara gå och lägga mig igen då vi har bokat in två viktiga möten som jag inte kan ställa in. Så jag får försöka kämpa på tills det är över i alla fall så får vi se om M kan hitta på något med barnen så att jag kan ta en vila efter jobb/skola/förskola.

Idag väntar jag även på ett samtal från min barnmorska. Hon skulle kontakta förlossningen för att höra om vi kunde starta med hinnsvepningar för att hjälpa till att få start på förlossningen. Om hon får OK så ska vi börja redan i början på nästa vecka, vilket jag verkligen hoppas att vi kan göra för jag orkar inte mer nu…… Hur positivt man än försöker att se på den sista tiden som gravid så tar tyvärr det jobbiga över just nu och jag vill bara lägga mig ner och ge upp.

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
susannajungblom

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.