Adam 3 veckor

Godmorgon,

Idag är min minsta älskling 3 veckor gammal. Det lustiga är att det känns som att Adam har varit en del av familjen hela livet, det är liksom svårt att tänka tillbaka hur det var utan honom i våra liv. Han har under denna, relativt, korta tid hunnit bli en självklar del av familjen.
Han är en otroligt snäll bebis som inte gör mycket väsen ifrån sig, utan är mest nöjd och glad, vilket underlättar massvis under dagarna när jag har mina två andra pojkar att ta hand om. Han sover mycket, men när han är vaken så ligger han mest och kollar och igår fick jag faktiskt ett första leende av honom. Oskar var med mig och han blev alldeles till sig när han såg sin lillebror le och frågade "Mamma, ler han för att han älskar oss
I natt däremot är det första natten som har varit lite besvärlig och jag vet inte alls vad det var som var fel. Det började vid midnatt ungefär och då vaknade han och var ledsen så jag försökte amma och först blev han lugn, men efter ca 10 minuter så började han gråta igen och spände sig och verkade inte ha det bra. Så jag lyfte upp honom och försökte trösta och rapa.. Efter ett tag lugnade han sig, men så fort vi la oss så blev han obekväm och ledsen igen. Sen höll det på så hela natten till och från fram till 04, då var det bara gråt konstant och jag har ingen aning om vad som var fel... Jag vet fortfarande inte varför det blev som det blev, men det enda jag kan komma på är att han hade ont i magen eftersom han spände sig och var ledsen när vi låg ner.. Men jag vet inte. Stackars liten i alla fall och fy så hemskt det känns att vara mamma och ändå inte förstå vad som är står till med ens barn. Att dessutom vara ensam och lite småstressad över att dom andra två barnen skulle väckas gjorde inte saken bättre. Men vi överlevde natten och nu verkar det som att Adam är nöjd igen. Vi får hoppas att det bara var något knasigt just denna natt och att han återgår till sina lugna och fina sömnrutiner, som han brukar ha, i natt igen.
På förmiddagarna är jag och Adam själva med varandra i fyra timmar medan barnen är på skola/förskola och då passar vi på att mysa massor. När han sover försöker jag vila tätt intill och när han är vaken så sjunger jag för honom, ser på honom och ger han massvis av kärlek. Dessa timmar på förmiddagen är jätteviktiga för mig och något som jag försöker ta vara på eftersom resterande timmar under dagen mest går till dom stora barnen och så får Adam bara finnas där breved..
En fråga som jag ställde mig själv under hela graviditeten var "Kommer min kärlek räcka till en till?" och mitt svar, nu när jag har facit i hand är: "Ja, Adam har fyllt mig med extra kärlek så hela mitt hjärta har växt och blivit ännu större"

Gillar

Kommentarer

Nat
,
Sååå söt han är Tycker du är stark som fixar veckorna själv Vid 3 veckor kommer den första amningspuckeln vilket brukar göra att de vill äta oftare och inte blir nöjda med mängden de får. Efter några dar kommer produktionen ikapp och efterfrågan och produktion är på samma nivå. Samma tid alltså vid 3 veckor kommer den första vakna perioden när bäbisen inte längre är nöjd och lugn utan börjar visa sin personlighet och helt enkelt vakna upp från de första veckornas sovkoma. Vid 3 veckor när mina kottar har börjat gnälla och tjorva har jag dragit ner på dagasömnen för att de ska istället sova mer på natten. Ett annat syfte med det är lxå att för att hinna amma tillräckligt på dagen så måste de ju vara vakna. Annars är de istället vakna på natten och äter hela tiden då istället Så helt enkelt korta ner sömnen lite på dagen och amma på så mycket det går dagstid så kommer han säkert lugna sig Kram
susannajungblom
,
Tack för tipset. Låter ju logiskt ☺️ Kram
Sofie
,
Tipsar om den här videon för att lättare förstå varför bebisen är ledsen, har hjälpt oss massvis med vår 6-dagars bebis☺️