Ta vara på tiden

Godmorgon,

Sovit gott?

Våran natt var helt okej, fast när vi låg och kollade på Black Mirror igår på tv så kom plötsligt Oskar upp och ställde sig i vardagsrummet, så vi stängde ner tvn och så gick jag och la honom i våran säng. Sen när vi skulle gå och lägga oss så bestämde vi för att jag skulle lyfta över honom till hans säng igen så att M skulle kunna ligga ostört med sitt onda ben. Klockan 04 hör vi ett skrik och sen gapade Oskar efter oss från sitt rum. Det lät som att han var rädd stackaren och M var nära på att flyga upp med gipsat ben. Tur som tusan hann jag att stoppa honom i alla hast och sprang så fort jag kunde med magen över till Oskars rum för att lyfta upp honom, Antagligen drömde han och var sen förvirrad över att han var tillbaka i sin egen säng.. Så från 4 låg vi alla tre och myste tills det blev morgon.

För min del så fungerar samsovning helt okej, men det är ju såklart en stor fördel om alla kan sova i sina egna sängar för bästa möjliga sömn. Sen när bebisen kommer så känns det inte riktigt som ett alternativ att dom "stora" barnen kommer över, så vi får se hur vi ska lösa det.
Sen så vill jag ju helst ta vara på den här mysiga tiden som vi har tillsammans med våra barn. Att dom faktiskt vill sova i våran säng och att dom frivilligt vill sitta uppe på oss i våra knän när vi äter och att dom helst av allt vill sitta och kramas, pussas och gosa med oss vad vi än gör. Hålla handen och vara nära är nog någonting som vi får suga åt oss så mycket vi kan nu när dom är små för plötsligt är dom stora och den här mysiga tiden är över.

Då ska vi se. Vilken dag är det idag? Det känns som att dom senaste dagarna har smetats samman och bara blivit en lång väntan till att M ska bli bättre. Tyvärr står utvecklingen rätt så still för han får nästan bara mer och mer ont. På måndag nästa vecka ska vi åka till Oslo i lugn och ro, bo på hotell och sen åka till sjukhuset på tisdag morgon för att undersöka hans fot och byta ut gipset. Förhoppningsvis kommer det kännas skönt för honom och jag håller tummarna stenhårt på förbättring hedan efter.

Det känns som att det är under tider som dessa då någon i familjen är skadad eller sjuk som man inser hur lyckligt lottade man är i vanliga fall att man är frisk och kry.

Gillar

Kommentarer